norrhockey

Tänkte ge mig på ett bidrag till denna eminenta blogg, som Christer ska ha en stor eloge för att ha dragit igång.
Jag tog kontakt så fort jag uppmärksammade detta initiativ och erbjöd mig att på något sätt försöka bidra processen, bl.a. då att genom att skriva något blogginlägg då möjlighet ges. Förhoppningen är att kunna medverka i idéutvecklingen.

Har följt den norrbottniska hockeyn sedan slutet av 90-talet. De senaste tre-fyra åren har jag – som en del av Piteåredaktionen på SvenskaFans – inte kunnat hålla mig borta från att kommentera i vilken riktning hockeyn i länet är på väg genom krönikor, blogginlägg och liknande.

Vad man kan konstatera är att norrhockeyns värde i hockeysverige steg för steg har devalverats och att det blir allt svårare för klubbarna att konkurrera. Ja, för flera föreningar som ett par år tillbaka i tiden var välmående och hade satsningsvisioner handlar det nu snarare om att överleva än att konkurrera i något toppskikt.
Den gångna säsongen har det dock blivit oerhört tydligt att konstruktiva åtgärder måste till och att det inte längre går att ”trolla med knäna”.

Åtgärdsbehov har bl.a. tydliggjorts då publiktillströmningen till matcherna i serien försvagats till vad som på många håll är ett ”all time low” (undantaget Kiruna som lyckats vända utvecklingen), samtidigt som allt fler klubbar rapporterar ökade svårigheter att hävda sig i sökandet efter väl bemedlade sponsorer. Hur ska man locka företag till samarbete och sponsring med allt lägre publiksnitt och mindre namnkunniga trupper? Inte alldeles enkelt.

När det gäller lagbyggen finns förresten även där en delikat svårighet. Många tävlingskommittéer/sportchefer i länets division 1-klubbar har nog svettats över knepigheten i att locka lovande juniorer från egna led att välja seniorspel i moderklubben. På samma gång är det dock också svårt att erbjuda mer rutinerade lirare med spetskompetens på denna nivå attraktiva kontrakt (pga. begränsad ekonomi).
Ingen lätt ekvation att få ihop, direkt.
Strukturella faktorer som bidrar till att minska intresset för serien visar sig också i form av påfyllnad av lag som misslyckats i kvalet till ettan och påbörjar spel på högre nivå utan att ha anpassat organisationen. Vidare också ett ”lottningsförfarande” av förbundet i förkvalet till allsvenska kvalserien som ställer klubbar från division 1A mot varandra. En rak fundering: är det någon idé med playoff-modellen i dess nuvarande form överhuvudtaget?

Precis som Christer uttryckte i ett tidigare inlägg här på bloggen upplever även jag att vi nu är i en brytpunkt. Ska något hända så är det upp till oss – hockeyförbundet har låtit utvecklingen (snarare kanske ”avvecklingen”) fortgå utan nämnvärda insatser. Om det sedan beror på bristande handlingsförmåga lokalt, eller för litet handlingsutrymme från centrala direktiv må vara osagt.

Är det något som idéutbytet på denna blogg visat så är det att vi har en gemensam bild av de problem som präglar norrhockeyn, oavsett skillnader i klubblojalitet. Utbytet av idéer har också visat att vi tillsammans kan ”spåna fram” konstruktiva förslag på åtgärder och insatser som skulle kunna bidra till att vända utvecklingen.

Vi har ju även mycket positivt att bygga vidare på utifrån hur man agerat i vissa klubbar under senare tid (läs: framgångsfaktorer).
Jag tänker inte minst på hur Kiruna denna vinter genom smarta marknadsföringsinsatser lyckats skapa stor intressehöjning bland företagare och publik på orten. I Kiruna har för övrigt även klubbledning, spelare och supportrar visat på en ny form av samverkan då det gäller att anordna supporterresor. Jag tänker vidare också på hur Asplöven, med Hans Kenttä i spetsen, år efter år framgångsrikt förmår skapa uppmärksamhet för gränsstadsklubben som en kaxigt satsande utmanare från norr.
Väl värt att nämna är även Piteås kraftsamling för att skapa en välstrukturerad och konkurrenskraftig juniorverksamhet, vilket redan i år föranlett kvalseriespel för J18- och J20-laget.

Genom idéutbytet på bloggen har vi redan kommit fram till idéer om en resefond, årliga all-star matcher där de främsta lirarna i serien får utmana LHF (samt inbördes i en skills competition), möjliga förändringar i spelschemats utformning, gemensam upphandling av hyrbussar till supporterresor, årliga träffar för supportrarna i seriens klubblag etc. Mycket positivt! Nu spinner vi vidare på detta.

Som jag förstått det finns i dagsläget supportrar som anmält intresse för att medverka från tre av klubbarna i division 1A (Kiruna, Asplöven och Piteå). Som en plattform för fortsätt utveckling av idéer som framkommit skulle ”representation” även behöva finnas från fler klubbar och supportrar. Tveka inte, hör av er till Christer. Nu kör vi!

Johan H/”Anodizer”