Hur ökar vi publiksiffrorna i ettan?
Man kan naturligtvis orda om vad detta skulle kunna vara och helst får det inte kosta en enda svensk enkrona med tanke på hur klubbarnas ekonomi ser ut i dagsläget.
Men en sak som jag tror skulle kunna fungera är något som är helt gratis.
Media är en mycket viktig faktor för alla idrottsföreningar idag, och detta säger jag inte med tanke på att jag skriver för Norrbottens Kurirens sportavdelning.
Men varför kör alla klubbar med helt fel taktik vad gäller just media?
Varför ska klubbarna pyssla på med detta evinnerliga hemlighetsmakeri?
Jag är helt övertygad om att OM klubbarna skulle köra med öppna kort skulle det snackas betydligt mindre skit om klubben, det skulle inte finnas en massa lösryckta rykten om eventuella skandaler, kriser etc, det skulle snackas hockey på ett helt annat sätt.
Men som det är nu florerar det istället en massa negativa rykten om klubbarna och detta skapar bara negativa sidor.
Visst finns det lägen då klubbarna naturligtvis inte kan gå ut och berätta precis allting, men i det stora hela är det bättre att istället för att motarbeta media ANVÄNDA sig av media.
Både fans och sponsorer vill se en aktiv klubb i media och detta tror jag helt ärligt skulle göra att sympatierna för den lokala klubben skulle öka.
Ett vanligt sätt är att klubben exempelvis kategoriskt nekar till att en viss spelare skulle vara aktuell för en viss förening. Och anledningen de oftast ger är att de är rädda att andra klubbar då skulle få nys om vilka spelare de är och då försvåra en eventuell värvning.
Detta är rent nonsens.
I dagens läge fungerar det så att en spelare säger åt sin agent att nu vill jag byta klubb... agenten tar då kontakt med alla klubbar och säger att han är tillgänglig.
När sedan klubb A och B visar intresse blir det naturligtvis kohandel på hög nivå.
Klubb A ger då agenten ett bud, som agenten ber klubb B att matcha.
Agenten får ju naturligtvis provision på kontrakten och mer pengar till spelaren innebär mer pengar åt agenten.
Man kan naturligtvis tycka vad man vill om detta men så fungerar det grovt beskrivet i verkligheten.
Vad har då detta att göra med ökade publiksiffror?
Jo, om det skrivs, pratas mer positivt om division I hockeyn så tror jag att intresset för hockeyn i norr ökar.
Och ökar intresset stiger publiksiffrorna.
Detta är naturligtvis en detalj i det hela, att sedan lagen måste se till att publiken trivs när de väl tagit sig till hallen är en annan femma.
Jag har besökt de allra flesta ishallarna i Norrbotten i alla fall och måste säga en sak.
I stort sett alla hallarna är kopiöst tråkiga.
Varför tar inte hockeyklubbarna och kontaktar ungdomslagen OCH seniorlagen och tillsammans ser till att fixa till hallarna?
Det krävs inte så där värst mycket.
Exempelvis om en ishall är skitig och risigt målad etc, vem ska då se till att detta blir fixat?
Då säger någon kanske "det är kommunens jobb".
Ja, det är förvisso helt sant. Men om man trots påtryckningar inte får något resultat ska man då bara rycka på axlarna och säga jaha?
Det är i detta fallet hockeyklubben som får ta smällen och resultatet blir att åskådarna tycker att hallen är äcklig.
Alltså får klubben mindre pengar eftersom åskådarna kanske inte kommer tillbaka.
Anordna en "klubbdag" eller något liknande där man tillsammans städar, utför lättare målerijobb med mera...
Jag kanske är ute och cyklar vad gäller detta, men det var bara en tanke.
Luleå Hockey är vare sig man gillar det eller ej den klubben i Norrbotten som sitter i förarsätet och de övriga division I klubbarna kan nog räkna med att talangerna sugs upp till LHF eller Skellefteå AIK.
Detta skapar en hel del problem för division I klubbarna naturligtvis som därmed tappar en hel del duktiga spelare.
Detta är bekymmersamt, men samtidigt måste man som klubb kunna glädjas med att deras spelare tar sig någonstans och får chansen att utvecklas.
Det är ju spelarna själva som vill flytta till LHF eller SAIK, klubbarna kan inte gå in och stoppa något sådant eftersom det om något ger dålig klang.
De flesta gångerna är det dessutom spelarna själva som kontaktar elitklubbarna och säger att de vill spela med dom.
Därför är det viktigt att inte bli arg och besviken på elitföreningarna som "stjäl" deras ungdomar.
Men någon form av samarbete mellan division I-klubbarna och elitföreningarna är mycket viktigt.
Det här blev ett mycket långt inlägg och jag hoppas att jag inte förargat någon, men detta är mina högst personliga funderingar och åsikter.
Jag hoppas verkligen att publiken börjar hitta tillbaka till ishallarna i vinter för ni behövs verkligen.
Varför inte strunta i att se senaste avsnittet av Robinson och se lite ishockey istället på plats?
Väl mött i ishallen!
Björn Norén, Boden
Håller med i det du skriver. Tror att klubbarna häruppe jobbar mycket i det tysta och skulle kunna bli bättre på att lyfta fram det arbete som faktiskt görs. Där kan Asplöven och Kiruna fungera som goda exempel..
Väldigt bra inlägg Björn! Idén om klubbdag var ingen dum idé! keep up the goodwork!
Mycket välkommet och tänkvärt inlägg i Norrhockey-debatten. Oftast är det väl så att det är de enkla idéerna som är de bästa vilket ditt inlägg beskriver rätt väl. De många icke tilltalande hallarna är ett mörker, inte minst min egen i Haparanda, här måste man ta tag i detta.
Dina rader kring "hemlighetsmakeriet" träffar exakt rätt. Även vi häruppe måste börja ta av oss skygglapparna, vi måste börja se på hockeyn med nya ögon. Hockeyn ska bjuda in inte bara oss hockeynördar utan även andra "normala" människor till något som upplevs som spännande, engagerande, kort och gott en kul paus i tillvaron. Hockeyn ska vara ett nöje, väcka intresse och nyfikenhet för en bredare massa och inte endast för en liten klick inbitna fans, som det är idag. Här har de olika klubbarna det stora ansvaret, det känns alltsomoftast som om det är en klick allvarsamma män som styr de olika föreningarna, och lägger därmed också ribban på den nivån utåt, jag förordar en mer öppen attityd från klubbarna utan att den behöver vara glättig. Då skapar man automatiskt ett större intresse för den fina hockey som trots allt bedrivs häruppe. Varför inte använda sig av och ta mall från de goda exemplen som redan finns runtom, någon enstaka kan man hitta norröver men flertalet av dessa föreningar är trots allt hemmahörandes söderut, att se och lära.
Bandyn i Haparanda har här lyckats över förväntan, publiken kan tom se på elitseriebandy sittandes i en bastu osv., man har helt enkelt skapat en show kring matcherna med rätt små medel som lockar många fler än de mest inbitna.
Förresten, varför inte ta upp ämnet mediaträning på styrelsemötena?, tycker våra klubbar generellt sett är riktigt kassa på att utnyttja media, kanske det också medfört att massmedia mestadels endast inskränker sin matchrapportering till ett slutresultat, förutom då Stålnacke-bloggen som har varit vår lilla glädjestund i tillvaron.
Sist men inte minst måste vi supportrar hänga på tåget men här är väl “norrhockey” konceptet steg 1.
Trevlig midsommar!
Bra tankar och förslag. Jag tror att steg 1 handlar om att få lokala medier intresserade av att skriva mer om DIV1-hockey och inte bara få med någon liten notis i ren resultatjournalistik. Duktiga skribenter med genuint hockeyintresse kan ju rent ideellt erbjuda sina tjänster hos NSD och Kuriren mot löfte att plats för materialet verkligen förbereds i tidningarna.
Föreningarnas påstådda dåligheter rörande media bottnar i mångt och mycket av totalt ointresse från mediehåll. Därför kan en duktig och ideell skribent vara kanalen till tidningsredaktionerna.
